Idag bestämde jag mig för att göra en rewatch på en gammal goding som jag såg för första gången 2007, nämligen Kaleido Star!
OBS: detta innehåller Spoilers, vill du inte läsa saker som kan avslöja handlingen rekommenderar jag att du inte läser detta inlägg!
OBS: detta innehåller Spoilers, vill du inte läsa saker som kan avslöja handlingen rekommenderar jag att du inte läser detta inlägg!
Kaleido Star animerades av Studio Gonzo och skapades från början av Junichi Sato som också producerade animen. Han är också känd för serier som Sailor moon och Princess Tutu. Det är dock Reiko Yoshida som ligger bakom själva historien. I säsong två är det inte längre Sato som är producent.
I den första säsongen följer vi Sora Naegino på sin något guppiga väg mot att bli en stor cirkusartist. I början ses hon som en klant som inte är värdig att stå på scenen. En som verkligen tycker att hon är ovärdig är hennes egen idol, cirkusprimadonnan Leila Hamilton. Till slut lyckas hon bli vän med de flesta på cirkusen men då dyker andra problem upp.
I den första säsongen följer vi Sora Naegino på sin något guppiga väg mot att bli en stor cirkusartist. I början ses hon som en klant som inte är värdig att stå på scenen. En som verkligen tycker att hon är ovärdig är hennes egen idol, cirkusprimadonnan Leila Hamilton. Till slut lyckas hon bli vän med de flesta på cirkusen men då dyker andra problem upp.
I slutet av serien blir hon även god vän med Leila, men Leila har också skadat sig så att hon troligen aldrig kan uppträda igen.
I säsong två är det egentligen samma grundhandling men nya karaktärer. Den tydligaste karaktären måste ändå vara Mei Wong!
May är en väldigt envis tjej som bestämt sig för att sänka Sora och själv ta över som cirkusens stjärna då hon är övertygad om att det är Soras fel att Leila inte längre kan uppträda. Det här gör att Sora får en hel del problem att lösa, precis som i den första säsongen.
Skillnaden mellan säsongerna är nog att säsong 2 har en mörkare framtoning, Sora får det svårare trots att hon faktiskt har kompisar nu, men på något vis klarar hon också det här och lyckas till och med övertyga Mei om att hon är en bra cirkusartist.
På det stora hela gillar jag serien, den är upplyftande för den som känner sig nedstämd och tror sig inte klara av saker, plus i kanten är också att problemen inte är alltför fjärran från något som faktiskt skulle kunna hända.
Dock finns även här plotholes och saker jag absolut kan ha svårt för. När hela serien är slut lämnar författaren oss med många frågor:
¤ Leila sas inte kunna uppträda mer efter den legendariska stora manövern, ändå klarar hon av att uppträda utan större problem året efter, dessutom otränad. Det känns inte jätterealistiskt.